Överanvändning och felanvändning av antibiotika har lett till spridning av antibiotikaresistenta bakterier, vilket har blivit ett så allvarligt globalt problem att många experter befarar att vi går mot en situation som liknar den innan antibiotika blev tillgängliga.

Det finns en klar koppling mellan hög förekomst av resistens och hög antibiotikakonsumtion. En annan faktor av betydelse är användning av antibiotika i djurhållningen. Det finns flera exempel på att detta lett till antibiotikaresistens av betydelse för humanmedicinen.

Idag är det ett faktum att det förekommer infektionssjukdomar orsakade av bakterier, som på grund av resistens inte är behandlingsbara med något antibiotikum som finns tillgängligt på marknaden.

Infektioner med antibiotikaresistenta bakterier är redan en vanlig dödsorsak på intensiv-vårdsavdelningar världen över och är även ett allvarligt problem i Sverige. Infektionssjukdomar är fortfarande det största hotet mot global hälsa, trots att introduktionen av antibiotika anses vara den främsta orsaken till framstegen inom modern medicin.

Spridningen av bakterier som inte kan oskadliggöras med läkemedel är särskilt allvarlig när det gäller sjukdomar som orsakas av Gram-negativa bakterier, som Pseudomonas, Enterobacter och Escherichia coli. De orsakar tarminfektioner, men även lunginfektioner vid cystisk fibros och KOL. För sådana sjukdomar som orsakas av multiresistenta Gram-negativa bakterier finns det inte längre några effektiva antibiotika.

Nya typer av antibakteriella läkemedel med minskad risk för resistensutveckling måste utvecklas. Dessa läkemedel skulle kunna ersätta, eller kombineras, med dagens antibiotika. Förbrukningen av dagens antibiotika skulle därmed kunna minska, och som en följd även spridningen av antibiotikaresistens.